Varje platssida väger samman fem faktorer — Kp-index, NOAA:s norrskensmodell, molntäcke, mörker och månsken — till en Norrskenspoäng med en etikett i klartext. Läs etiketten först, sedan Bästa observationsfönster och timdiagrammet för tidpunkten, och land- eller regiontabellen om din stads odds är dåliga: den ordningen visar snabbt om kvällen är värd att kolla, när chansen är som störst, och var läget är bättre om din egen stad inte levererar.
Vad Norrskenspoängen och dess etikett betyder
På en stadssida — till exempel Tromsøs — visar kortet Nattens prognos en poäng från 0 till 100 bredvid en statusetikett — Osannolikt, Låg, Måttlig, Hög eller Mycket hög. Etiketten är snabbläsningen: 0–19 Osannolikt, 20–44 Låg, 45–64 Måttlig, 65–84 Hög, 85–100 Mycket hög. Den väger redan samman Kp-index, NOAA:s norrskensmodell, molntäcke, mörker och månsken, viktat för platsens geomagnetiska latitud. Det är ingen sannolikhet — en hög poäng betyder att de flesta av de fem faktorerna stämmer överens, inte att ett norrsken är garanterat. Exakt hur de fem faktorerna blir till talet — vikterna, mörker- och säsongsspärrarna, och vad som händer när data saknas — står i metodguiden; den här sidan tar bara upp hur du läser resultatet.
Prognoskortet: status, sammanfattning och rekommendation
Under poängen skriver kortet en sammanfattning på en mening och, för de flesta statusar, en kort förklaring. Längst ner talar en rekommendationsruta om direkt vad du ska göra. Varje ruta i mätvärdesrutnätet — Max Kp och Molntäcke finns alltid med, med Måne- och OVATION-rutor (NOAA:s norrskenssannolikhetsmodell) när platsen har den datan — har en liten prick i statusfärgen. Många rutor har också ett "?" som öppnar en förklaring i klartext; en ruta utan ett sådant har helt enkelt inget mer att tillägga utöver det som redan står där — det är avsiktligt.
Bästa observationsfönster och Riktning att titta åt
Under mätvärdena ligger två kort till. Bästa observationsfönster är det två till fyra timmar långa spannet i kväll då timvärdet är högst; blir ingen timme mörk nog säger kortet det i stället för att visa en tid. Riktning att titta åt är en liten kompass med chipsen Lägsta Kp och Latitud bredvid. På norra halvklotet pekar den normalt mot norr — mot söder för sydljusplatser på södra halvklotet — och på hög latitud eller inuti norrskensovalen kan den i stället visa ”Rakt ovanför eller norr”, eftersom ett starkt norrsken där kan gå rakt ovanför dig. Chipet ”Latitud” är platsens geografiska latitud — den på en karta. Det är inte den siffran som styr Lägsta Kp: det är platsens geomagnetiska latitud, som skrivs i tabellen ”Där chansen är störst” på land- och regionsidor, och vad Kp-index betyder på din latitud förklarar varför den avgör tröskeln. När du väl vet när och var du ska titta är det en egen färdighet att fånga en bild — se mobilfoto av norrsken.
Så läser du timdiagrammet
Diagrammet Synlighet timme för timme ritar en stapel per timme från 22:00 till 04:00, högre där timmens värde är högre; staplarna inuti Bästa observationsfönster är konturmarkerade och behåller färgen medan resten av diagrammet tonas ner. Öppnar du en stapels "?" ser du den timmens eget Kp-värde och molntäcke, plus nattens måne- och OVATION-värden, som hålls konstanta timme för timme — samma fyra tal som ligger bakom nattens poäng. En kort svacka omgiven av högre staplar är oftast en molnigare timme, inte ett fall i geomagnetisk aktivitet — kontrollera den timmens egna tal innan du antar att stormen avtagit.
”Varför denna prognos?”: poängfördelning och faktorer
Under diagrammet är Varför denna prognos? öppet som standard på en stadssida och hopfällt på startsidan. Inuti listar Poängfördelning fem rader — Geomagnetisk aktivitet, Sannolikhet för norrskensovalen, Molntäcke, Mörker, Månsken — var och en med en stapel och ett tal, plus två sammanfattningsrader (Norrskensaktivitet, Himlens sikt) och den slutgiltiga Norrskenspoängen. Aktivitet och Sikt är förklaringar, inte extra faktorer — själva Norrskenspoängen byggs aldrig av dem. Under det förklarar faktorkort varför en rad hamnade där den gjorde: ett Norrskenszon-, Molntäcke- eller Mörker-kort har var och en en kort förklaring och, vid ett "?", hela nivåförklaringen. En lista med Datakällor längst ner länkar direkt till NOAA och Open-Meteo. För de exakta vikterna och formeln bakom raderna, se metodguiden — den här sidan stannar vid vad varje rad betyder.
3-dagars norrskensprognos och Mörka timmar
De flesta stadssidor har en 3-dagars norrskensprognos för {location} med upp till tre kort — I natt, I morgon natt, Om 2 nätter — vart och ett med egna värden för Max Kp, Molntäcke och Måne samt en rad för Bästa observationsfönster; blocket kräver minst två nätters data för att visas alls. Bara Kp- och molnvärdena för den andra och tredje natten är riktiga prognoser — OVATION-värdet återspeglar alltid den senaste avläsningen, så morgondagens poäng är mjukare än kvällens.
Längre ner lägger Mörka timmar i {location} upp de tolv månaderna som kolumner, var och en med den månadens timmar av astronomiskt mörker och, under tabellen, eventuell period av polarnatt, midnattssol eller nätter som aldrig blir riktigt mörka. Den tabellen svarar på en annan fråga än kvällens poäng: en status ”Osannolikt” i juni för en stad på hög latitud beror oftast på årstiden, inte en lugn geomagnetisk natt — poängens mörkerspärr sätter resultatet till noll när solen aldrig går ner ordentligt (midnattssol), och säsongsspärren drar dessutom av från resten av de ljusa månaderna, oavsett Kp. Och en låg tröskel för Lägsta Kp på sidan betyder inte att varje natt fungerar: se hur Kp-index översätts efter latitud, och Islands egen geomagnetiska latitud är ett bra exempel på hur långt den siffran kan ligga från de tal som brukar nämnas för en plats.
Läsa en land- eller regionsida i stället för en stad
En land- eller regionsida har ingen egen poäng — i stället jämför den sina egna städer. Blocket högst upp, rubricerat med områdets namn och i natt (”Sverige i natt”), visar statusen för den bäst placerade staden plus en till tre meningar byggda på datan. Under det listar en region varje stad, och ett land sina fem bästa, varje rad med Bästa observationsfönster, Molntäcke och Lägsta Kp — samma tal en stadssida visar för sig själv. En region får också sina kommande nätter, varje kort namnger den natten bäst placerade stad.
Längre ner rangordnar en tabell ”Där chansen är störst i …” varje underordnad plats efter det Kp-index den behöver, med kolumnerna Plats, Lägsta Kp, Geomagnetisk latitud, Säsong, Norrskenszon, och en region får också en sammanfattning av vad dess städer spänner över, i form av ett block ”{Region} i siffror”. På Sverige-sidan är den tabellen det ärliga svaret på ”kan jag se norrsken där jag bor”: Kiruna och Abisko ligger nära toppen, medan orter längre söderut, som Malmö, behöver en riktig storm. Att läsa tabellen slår att gissa utifrån en karta.
Läsa startsidan innan du väljer en stad
Har du ingen stad i tankarna öppnar startsidan med Global norrskensaktivitet — en global statusetikett och poäng, det aktuella Kp-värdet och det högsta prognostiserade för de kommande 24 timmarna, samt en stormnivåruta så snart NOAA utfärdat en — följt av en egen tidslinje, Global Kp-prognos. Under det länkar Bästa chanserna i natt till platser med realistiska förhållanden i kväll; varje kort visar en poäng och, när något håller tillbaka den, en namngiven huvudsaklig begränsande faktor — så du vet vilken faktor du ska kolla innan du skriver av en hel region. En lugn natt försvinner blocket aldrig: det anger orsaken och visar populära resmål i stället. Populära norrskensprognoser under det grupperar fler platser efter område, var och en med dagens chansetikett.
Tre sätt att omvandla detta till kvällens beslut
Ett högt Kp-värde med ett molnproblem. Anta att en stads status visar ”Måttlig”, inte ”Hög”, trots att rutan Max Kp ser stark ut. Öppna Varför denna prognos? och kontrollera raden Molntäcke och dess faktorkort — kortets egen förklaring (klart, delvis molnigt eller mulet) säger oftast att moln är begränsningen, inte aktiviteten. På regions- eller landsidan kan tabellen ”Där chansen är störst” visa en plats med samma Lägsta Kp och klarare himmel i närheten.
En blygsam poäng med ett verkligt fönster. Anta att statusen visar ”Låg” klockan 20, men Bästa observationsfönster visar 23:00–02:00 och timdiagrammets högsta, konturmarkerade staplar ligger inom det. Kortet högst upp beskriver hela natten i genomsnitt, inte den bästa timmen i den — ”när” betyder att kolla igen, eller vara ute, under fönstret i stället för i den stund du råkade titta.
Ett ”Osannolikt” som beror på årstiden, inte en lugn natt. Anta att en stad på hög latitud visar ”Osannolikt” en juninatt med en helt vanlig Kp-prognos. Innan du antar att inget händer, kolla Mörka timmar för den månaden: på hög latitud kanske sommarhimlen aldrig blir mörk nog, och då sätter poängens mörkerspärr hela resultatet till noll oavsett aktivitet; säsongsspärren drar dessutom av från de återstående ljusa veckorna. Samma stad med samma lugna Kp-värde i oktober är en genuint lugn natt — mörkertabellen är det som skiljer de två åt.
Vad den här sidan inte visar
Den här sidan beskriver blocken, inte räkningen bakom dem eller fysiken bakom Kp-index. De exakta vikterna, spärrarna, uppdateringstiderna och kända begränsningarna — bland annat att morgondagens poäng är mjukare än kvällens, att molntäcke är en modellprognos och inte en titt på din faktiska himmel, och att månens position över horisonten ännu inte räknas in — står i metodguiden. Vad Kp-index fysiskt mäter, och varför samma Kp-värde betyder olika saker på olika latituder, står i Kp-index-guiden. Varken poängen eller den här sidan är ett löfte: en hög poäng betyder att förhållandena stämmer överens, inte att norrsken är garanterat, och en lugn prognos kan ändå överraska dig. Den här guiden, metodsidan och Kp-index-guiden är tre av webbplatsens guider — börja där för hela listan.